- Vad är Esperanto?
- Att lära sig Esperanto
- För medlemmar
- Por Esperantistoj
Tillbaka till start
Rondo Langlet
När man bildade Svenska Esperantoförbundet 1906 kunde den svenska esperantorörelsen räkna med femton år av organiserad verksamhet. En viktig roll i denna verksamhet hade Valdemar Langlet (1872 - 1960). Det var därför naturligt att man valde honom till ordförande för det nya förbundet.
1906 var Langlet 34 år, men han räknades till veteranerna i esperantorörelsen. Som 19-åring var han med och bildade världens andra esperantoförening, i Uppsala, vars ordförande han var från 1892 till 1899. 1895 grundade han och redigerade, tillsammans med Vladimir Gernet från Odessa, tidskriften Lingvo Internacia, den andra tidningen i världen på esperanto, och just då den enda utkommande.
Sina två hustrur hittade han i esperantovärlden: 1899 Signe Blomberg från Åbo och 1925 Nina Borovko från Moskva.
Valdemar Langlet reste mycket och gärna. Om sin första resa till Ryssland 1895 skrev han i Lingvo Internacia. Den andra resan, när han besökte bl.a. Lev Tolstoj i Jasnaja Poljana, beskrev han i en bok (Till häst genom Ryssland, Fr. Skoglunds förlag, Stockholm 1898, 423 s.). Fler resor och fler böcker följde och ledde bl.a. till en tjänst på Svenska Turistföreningen.
Han gjorde flera resor till Ungern, ett land som han kom att älska. 1932 blev han fast i landet, tillsammans med sin Nina, och verkade som lektor i svenska vid Budapests universitet. 1945, efter krigets slut, återvände Nina och han till Sverige.
Under åren 1944 och 1945 var han representant för svenska Röda Korset i Ungern. Genom okonventionella metoder lyckades han rädda livet på tiotusentals ungerska medborgare som riskerade att hamna i nazistiska koncentrationsläger.
Valdemar Langlet ställde upp för esperantorörelsen både i svåra stunder och när den behövde skicklig ledning. Svenska Esperantoförbundet har till hans ära stiftat Rondo Langlet, ett särskilt sällskap för dem som vill stödja förbundet långsiktigt.
För att anmäla dig som medlem i Rondo Langlet tar du kontakt med Esperantoförbundet som bistår med ytterligare instruktioner.
Summan man betalar till SEF är förstås frivillig, från en hundralapp till - ja, nästan vad som helst. Varje krona kommer att användas för att främja esperanto: Pengarna bidrar till att ge ut La Espero, driva en livaktig sajt på Internet, delta i mässor och konferenser, lämna information till nyfikna och för att betala hyran för Esperanto-Centro i Stockholm, en nog så viktig pusselbit.
Valdemar Langlet gjorde det på sitt sätt för 100 år sedan. Vi för vidare hans entusiasm för esperanto genom att hedra honom och bli medlemmar i sällskapet som bär hans namn.
D E S V E D A E S P E R A N T O - F E D E R A C I O